Vi ger dig skjuts i sommarvärmen

Fjolårets sommar var unik. Ur ett kollektivtrafikperspektiv var den bitvis ganska tuff. Värmen orsakade en stor påfrestning på både våra anläggningar och på våra fordon. Ni som var ute och reste fastnade i heta tåg och bussar och tågspåren drabbades av solkurvor, gräsbränder hindrade tågtrafiken och många hade det svårt i värmen.

Men varmt har det väl alltid varit tänker du kanske då? Hur svårt kan det egentligen vara? Låt oss försöka förklara svårigheten när en extrem värmebölja uppstår, vad vi gör för att förbättra för er och vad du som resenär kan göra själv.

Solkurvor

Ett problem som ofta dyker upp i samband med extrem värme är solkurvor. Det är Trafikverket som är experter på solkurvor och eftersom de är ansvariga för rälsen så sköter de all kommunikation kring detta. Dock kan det vara viktigt att veta vad en solkurva är och hur den uppstår. En solkurva är en lokal utknäckning eller sidoförskjutning av ett spår på grund av solvärmen. Den uppkommer när spåret inte förmår stå emot krafterna som verkar i spårets längdriktning.

Rälsen är av stål och när stålet blir varmt sträcks det ut, precis som det drar ihop sig när det blir kallt. Påfrestningen på rälsspik eller andra typer av befästningar blir då för stor och ballasten som håller slipern på plats ger vika och rälsen knäcks ut. Med solkurvan ökar risken för urspårning.

Det är fysikens lagar som styr. En fritt upplagd räls på 40 meter blir 23 millimeter längre om temperaturen stiger 50 grader. Rälsen är också mörkare än omgivningen och drar därför åt sig värme. Den är ofta 20 grader varmare än den omgivande luften. Trafikverkets räls måste fungera i minus 40 grader likaväl som i 55 graders värme.

Hur fungerar det ombord på tågen i värmen?

Öresundståg

Varje fordon (en singel som har tre fast sammanhängande delar) har fem ac-anläggningar. En i var förarhytt och en i varje vagnsdel. Om ac:n inte fungerar i en del så betyder det inte att det är fel i hela fordonet. Som resenär kan man då testa att förflytta sig till en annan vagn om det är väldigt varmt. Man ska även tänka på att en ac – anläggning inte klarar att kyla ned luften hur mycket som helst utan sänker temperaturen upp till cirka fem grader. Det betyder att om det är det 30 grader ute så ska man inte förvänta sig att det är 20 grader på tåget, utan snarare ca 25 grader.

Pågatågen

Pågatågen är också utrustade med ett luftkonditioneringssystem. Varje vagn har en egen ac-anläggning. Pågatågens ac-anläggning håller temperaturen på runt 20 grader upp till 23 graders temperatur utomhus. Är det över 23 grader så håller anläggningen cirka tre grader under temperaturen utomhus. Detta enligt den standard som finns för järnvägsföretag.

Ac/kylanläggningen kontrolleras innan sommaren och om en ac går sönder eller inte fungerar när tågen är i trafik anmäler ombordpersonalen det och felet åtgärdas på verkstad. Det kan upplevas varmare i tyst kupé där cirkulationen är lite sämre än i övriga tåget. Vi har inga indikationer på att anläggningarna ombord fungerar sämre vid extrem värme. Totalt har Pågatågen 365 rullande ac-anläggningar på spåren i Skåne.

Nödvatten

På samtliga tåg finns så kallat ”nödvatten”. Det är vatten som kan delas ut vid behov, om någon passagerare känner obehag på grund av värmen och behöver vatten. Det ska alltså inte delas ut till personer som enbart är törstiga. Nödvattnet kontrolleras (att förpackningar är hela och att bäst-före-datumet inte har gått ut) regelbundet.

Röjningslok

För att påskynda evakueringar och snabbt kunna få undan tåg som blockerar spåren så har Trafikverket tillsammans med bland annat oss på Skånetrafiken och andra trafikbolag startat ett pilotprojekt med röjningslok som står redo.

Skåne har ett sådant lok som ska kunna vara på plats inom två timmar om ett tåg blir strandat någonstans. Att kunna röja spåren snabbt ger bättre förutsättningar för att du ska kunna ta dig vidare vid störningar. Röjningsloket är ett välbehövligt inslag och ett resultat av utvärderingar från förra sommaren.

Evakuering

Kunder ska aldrig själva försöka öppna dörrarna eller på andra sätt försöka ta sig ur stillastående tåg. Det är direkt livsfarligt att visats bredvid eller nära ett tåg som står på spåret. Personalen är utbildad i hur ett tåg evakueras och det är viktigt att följa deras anvisningar vid en sådan situation. Det kan bli oerhört varmt på ett tåg och om strömförsörjningen slås ut fungerar inte luftkonditioneringen heller. Då är det ännu viktigare att man följer personalens anvisningar. Säkerheten för er som reser går alltid först.

Vad kan du som reser göra?

Tänk på att med nästan 200 tåg i trafik en het sommar så är påfrestningen på ac-och kylsystemen stora. Ibland kan de sluta fungera och då kan det såklart bli väldigt varmt. Men alla icke-fungerande anläggningar repareras så snabbt det går när tåget eller bussen är på verkstaden igen.

Du som reser med oss kan hjälpa till i värmen. Till exempel genom att alltid se till att du har något att dricka med dig när det är varmt ute. Kliver du på ett tåg som känns varmt, prova en annan vagn om det går, för det kan vara svalare där. Och lämna gärna en sittplats till dem som kanske behöver det lite extra i värmen.

Hoppas du vill upptäcka Skåne med tåg och buss i sommar, vi ser fram emot att ge dig skjuts!

Ny teknik öppnar för ett enklare sätt att resa

Du kliver ut ifrån tågstationen och korsar gatan för att komma över till bussterminalen. Men varifrån går bussen egentligen? Idag finns teknik som öppnar för möjligheten att som resenär steg för steg bli guidad direkt i mobilen fram till rätt hållplats. Vi på Skånetrafiken blev nyfikna på tekniken och genomförde därför en förstudie på Malmö C i somras.

Skånetrafiken driver ett flertal aktiviteter som syftar till att skapa en kollektivtrafikupplevelse i världsklass. Utöver trafikutbud och kvalitet ligger ett stort fokus på biljett och betallösningar, reseinformation och smarta tjänster i samband med resan.

Som en del av detta har man under sommaren bedrivit en förstudie i syfte att utvärdera om man med hjälp av så kallad Bluetooth Low Energy-teknik kan få resenärer som inte reser så ofta att känna sig tryggare och mindre stressade när de reser med Skånetrafiken.

Bluetooth beacons är små sändare, oftast batteridrivna, som bygger på Bluetooth Low Energy-tekniken och som skickar ut information om en specifik plats (PoI – Points of Interest) som passivt kan plockas upp av en smartphone eller surfplatta som är inom räckhåll.

Beacons kan till exempel användas för att skicka ut avgångstider vid en busshållplats, kampanjer för en butik eller information om en utställning på ett museum.

Vår förstudie gick till så att man installerade en beacon vid varje bussläge på Malmö C bussterminal. Varje beacon hade ett gemensamt ID, Malmö C bussterminal, samt ett unikt ID, det specifika bussläget där beaconen var installerad. Alla beacon kopplades sedan till Skånetrafiken-appen.

För att utvärdera konceptet använde vi oss av 13 studenter från Malmö Högskola. Gruppen bestod av både män och kvinnor, äldre och yngre samt vana och ovana resenärer.

Testningen gick till så att de i reseplaneraren valde en resa från Malmö C till någon plats inom Malmö stad. När de sedan närmade sig Malmö C bussterminal och fick kontakt med en beacon fick hen en beacon notifiering ”Välkommen till Malmö C. Gå till bussläge A”.

Samtidigt presenterades en detaljerad karta över de busslägen som finns på Malmö Centralstations bussterminal, samt användarens GPS position i förhållande till kartan och busslägena. Med hjälp av kartan över busslägena och GPS-positionen kunde de sedan enkelt hitta till rätt bussläge. Väl framme vid läget fick de en ny beacon notifiering ”Rätt läge (A)” samt information om hur lång tid det var kvar tills bussens avgång.

Slutsatsen från utvärderingen var överlag väldigt positiv. Möjligheten att kunna få guidning till rätt läge, speciellt som ovan resenär, var mycket uppskattad och på frågan ”Skulle du rekommendera Skånetrafiken att implementera tekniken”, blev svaret ett enhälligt ”JA”.

Möjligheterna med beacons och platsbaserad information är oändliga. I USA används tekniken flitigt på både köpcenter och flygplatser och detta är något vi även i Sverige kommer se mer och mer av i framtiden.

Skånetrafiken kommer under hösten fortsätta innovationsarbetet kring beacons och hur de kan användas för en bättre reseupplevelse.

Arbetet har delfinansierats av Vinnova.

Uppdatering av avgångsskyltar på Trelleborg C

Den 12 december invigs Trelleborg C och dagen efter kan den som vill ta Pågatåget till eller från Trelleborg. En sak som har gjorts om till invigningen är skyltningen för avgångar på stationen. Där är vi i färd med att omdesigna våra nuvarande layouter och första releasen kommer till största del att handla om en rent visuell omdesign.

Avgångsskyltarna kommer att få ett ansiktslyft där vi å ena sidan lyfter fram Skånetrafikens varumärke med rätt profilfärger och mer optimal typografi och å andra sidan gör skyltarna mer kontextanpassade. Det vill säga anpassade efter var de står och vilka fordonsslag som visas, allt för att göra de mer användarvänliga för resenären. Tanken är att i ett längre perspektiv applicera den nya designen på alla Skånetrafikens stationer och hållplatser.

Här ett konceptexempel på hållplatsspecifik avgångsskylt för stadsbuss

Kan det här vara ett sätt att göra informationen på stationer och hållplatser mer användarvänlig?

Många av de funktioner som visades kommer definitivt att se dagens ljus

Nu är årets Nordic IoT Hackathon i Lund avslutat och efter 50 timmars intensivt arbete var det PSALM från Ryssland som blev det vinnande laget. De tog fram en prototyp för hur resenärer ska kunna lämna feedback om resan, fordonet och annat i realtid. Så här säger Johan Karlberg, projektledare för Framtidens resesystem på Skånetrafiken samt jurymedlem, om tävlingen och vinnarnas idé.

Hur var stämningen på plats under arbetet?

– Det var mycket energi och fokus. Arbetsbord överfulla med skisser, lappar, sladdar, datorer, telefoner och diverse tekniska manicker. Även en hel del kaffemuggar och godis. Jag gissar att socker är bra bränsle om man ska tänka skarpt när man bara sover några timmar på natten för att hinna färdigt.

Var det mycket spännande som kom fram?

– Ja! Tekniken med Minimum Viable Device* fick verkligen bekänna färg. En och annan brist som kan åtgärdas hittades, men det mesta fungerade för de fall som deltagarna jobbade med. Så vi fick se exempel på hur vi kan få in kontinuerlig feedback från våra resenärer eller fordon, hur man kan ”checkas in” på resan automatiskt, sociala spel för de ombord och mycket annat.

Vad kan du säga om det vinnande laget?

– Det vinnande laget, som kommit hit från Ryssland, gick ännu längre än de andra i att använda de olika teknologier som ingick i ”paketet”. De var noggranna med att kolla fakta så långt möjligt för att deras lösning skulle kunna fungera i verkligheten.

Tror du att det är något vi kommer att kunna använda?

– Många av de funktioner som visades kommer definitivt att se dagens ljus. En hel del har vi redan i våra planer på sikt, men det är en helt annan sak att se dem nästan på riktigt. Det stärker uppfattningen att vi är på rätt väg.

Tror du att vi kommer att vara med i fler liknande projekt framöver?

– Det skulle jag tro. Det beror så klart på sammanhanget. Jag tror inte att man ska vänta sig att få in massor med helt nya idéer som vi vill ta vidare. Snarare är det ett bra sätt att testa lösningar som vi tror på och lära sig mer om dem.

Så här löd den juryns motivering:

“An original idea which made use of the technology to create a system that provides all kinds of useful feedback to the providers of public transport, and puts a tool in the hands of the users to be part of giving that feedback. The team made good use of the provided technology and showed great care to create a solution that can be made reality.”

* En enhet med en komplett hård- och mjukvaruarkitektur som är hälften så stor som ett kreditkort. Är en gateway mellan internet och smarta saker.

Att underlätta vid oväntade byten

Nu är vi igång med ett mindre användningstest, där vi utforskar potentialen i att använda mer bildmaterial för att lotsa resenärer som hamnar i en oväntad bytessituation. Tanken är att vi ska kunna skapa oss en bra bild på vilka kriterier som behöver uppfyllas för att vi ska kunna skapa en vettig guidning, just i ett osäkert läge.

Vi kartlägger till exempel hur behovet av reseinformation och guidning förändras under olika delar av en resa, hur upplevelserna påverkas av diverse yttre omständigheter såsom dagsljus vs mörker, också noterar vi förstås hur behoven skiljer sig åt utifrån vilken situation användaren hamnar i osv. Exempel på andra frågor vi utforskar är vilken typ av bildunderlag som är relevant att visa i relation till en mer klassisk karta med resenärens position och destination. Hur stiliserad eller fotografisk kartvyn bör vara för att bli som tydligast och praktisk i användning, för såväl digitalt slipade användare som för grupper med behov av särskilda stöd (såsom tillgänglighetsanpassning).

Testerna går i grova drag till så att vi efter en inledande intervju helt enkelt ge oss ut på ett uppdrag, där testpersonen får visa hur denne tar sig fram i ett oväntat läge med hjälp av diverse informationskanaler. I de aktuella testerna utgår vi bland annat från inspelade bildsekvenser som de Malmöbaserade entreprenörerna vid Mapillary hjälpt oss att samla in, men vi jobbar också med tidiga pappersprototyper och skisser på tänkbara lösningar av andra slag.

Nu har vi ännu bara hunnit spendera en dag i fält, och fler tester väntar under nästa vecka – så vi kan inte avslöja för mycket i förväg. Men det börjar redan framträda en del intressanta mönster. Observationerna vi samlar in används genast i designworkshops där vi vänder och vrider på insikterna, och återvänder sedan ut i fält för att förstå mer om resenärernas vardag och komma vidare med satsningar som är relevanta.

Är du själv intresserad av att vara med och skapa framtidens reseupplevelser? Då kan du anmäla ditt intresse genom att skriva en kommentar nedan. Kanske blir du då inbjuden att delta i något av våra kommande experiment, tester eller samtal. Varje aktivitet har sin egen karaktär, så det är en upplevelse i sig – och vi planerar att göra många nedslag framöver.

Vi tänker inte bygga morgondagens tjänster på gårdagens antaganden

Idag uppmärksammas vikten av användbarhet och användningsupplevelser (User Experience) runt om i världen genom ”World Usability Day”. Detta år har man valt temat engagemang, för att uppmana oss att tänka i nya banor, skapa en bättre förståelse för vikten av bra UX och hitta sätt att engagera ännu fler människor i arbetet med att förbättra de digitala lösningar som inte fungerar tillräckligt bra.

Som en del av detta initiativ ber vi er därför att svara på en enkät om våra befintliga symboler. Syftet med denna undersökning är att förstå mer om hur ni tolkar det symbolspråk som används. Detta är ett sätt för oss att ta ett avstamp i det nuvarande, för att kunna göra välgrundade designbeslut kring vår kommande trafik och reseinformation.

Jag tvivlar på att det finns många andra ämnen i vår närhet, som har potential att just engagera er resenärer och användare så mycket som trafik och reseinformation. Sedan jag började min anställning som UX-designer på Skånetrafiken innan sommaren har jag hamnat i djupa diskussioner, både med vänner och främlingar, om hur vi jobbar med vår reseinformation.

Jag har därför börjat bära med mig en lagom tjock anteckningsbok som jag tagit fram när någon har gott om åsikter eller idéer om hur vi borde hantera trafikstörningar, signalfel, kundärenden eller tömma papperskorgarna oftare. Boken är redan ganska välfylld och jag föreställer mig hur den kan bli ett fint tidsdokument på sikt när vi stämmer av uppdraget ”Framtidens reseupplevelse” någon gång år 2020.

Anteckningsboken som successivt fylls med era idéer och tankar om framtidens resande.

Men framförallt är den här anteckningsboken och alla iakttagelser och inspel från resenärer och kunder, ett tecken på hur viktig och engagerande kollektivtrafiken är. Från ett användbarhetsperspektiv inte minst en påminnelse om hur avgörande små designdetaljer är i praktiken.

Arbetet med den responsiva webben inom ”Digitalt Kundmöte” är en viktig del av att förbättra för våra användare. Men utöver de satsningar som kommer att nå ut under nästa år, arbetar vi också konceptuellt och iterativt med att möta de stegrande förväntningarna på våra digitala tjänster. Detta görs inom förstudien av projektet Framtidens Reseupplevelse, som beskrevs i det inledande inlägget här på bloggen och som finansieras med hjälp av Vinnova.

Innan jag började här var jag troligen en av dem som tänkte högt då och då att ”hur svårt kan det vara att göra ditt eller datt lite tydligare, eller lite enklare”. När jag nu insett ett och annat om de bakomliggande systemens beroenden och vilka konsekvenser det får för att finslipa användbarheten inom något så föränderligt som mjukvara och digital tjänsteutveckling – inser jag komplexiteten vi har att arbeta med.

Vi kommer att få anledning att återkomma till ämnet trafik och reseinformation flera gånger om i den här bloggen. Helst gör vi det med riktning framåt – mot det som är möjligt, istället för att fastna i det som begränsar oss idag. Vi tänker inte bygga morgondagens tjänster på gårdagens antaganden.

Happy World Usability Day!