Vad är en utvecklingsblogg?

Att utveckla en webbplats kan innebära en hel rad risker. Det är till exempel aldrig kul att göra ändringar och inse att din blogg som ligger live har kraschat. Lyckligtvis så kan användningen av en utvecklingsblogg ge en betydligt säkrare miljö för webbplatsutveckling och innovation.

I den här artikeln så kommer jag att gå igenom olika typer av utvecklingsmiljöer. Jag kommer också att täcka in flera olika metoder du kan använda för att skapa din egen utvecklingsblogg. Så låt oss börja!

Enkelt uttryckt så är en utvecklingsblogg en klon av din vanliga blogg som ligger live och som dina besökare ser. Den låter dig testa alla ändringar eller större nya funktioner som du planerar att implementera i en säker miljö först. Utvecklare använder vanligtvis utvecklingsbloggar för att testa ändringar och fixa buggar innan de går till produktion.

Din utvecklingsblogg är avsiktligt identisk med din blogg – precis samma plugins, samma inställningar, samma widgets och så vidare. Den enda verkliga skillnaden mellan din blogg och en utvecklingsblogg är att den senare i regel inte är live och därför inte har några besökare.

Istället så finns den i en sorts sandlåda där du kan se hur din blogg skulle reagera i vardagliga scenarier. Inget som händer på utvecklingsbloggen kommer därför att påverka din riktiga blogg.

Man bör använda en utvecklingsmiljö om man vill se till att inte ändra något på sin blogg som användarna ser. Genom att använda en utvecklingsmiljö för sin blogg så har man en plats att göra alla de ändringar man vill ha, utan att användarna av ens webbplats ens kommer att märka det.

Utvecklingsblogg vs. Liveblogg

Medan besökare kanske bara ser den färdiga produkten, så pågår det ofta mycket arbete bakom kulisserna på en typisk webbplats. Faktum är att vissa utvecklare använder upp till tre eller fyra olika versioner av samma webbplats för att testa sin kod innan den går live.

Låt oss ta en titt på de vanligaste typerna av testmiljöer för WordPress som används under utveckling:

• Utvecklingsblogg. Den här miljön innehåller alla de senaste iterationerna av koden du arbetar med. Den är perfekt för en första testning av nya funktioner.
• Kvalitetsbedömning. Under processen så kommer ändringar på din webbplats att testas noggrant för att hitta eventuella problem som du kan ha missat under kodningen. Denna typ av testmiljö används oftast av stora företag, eftersom de inte har råd att ha buggar som dyker upp på deras sajter som ligger live och deras besökare ser.
• Iscensättningsmiljö. En iscensättningsmiljö fungerar som bryggan mellan utvecklingen och liveversionerna av din webbplats. Vid denna tidpunkt så bör eventuella återstående fel ha åtgärdas och ändringarna bör vara redo att rullas ut.
• Produktionswebbplats. Det här är liveversionen av din webbplats som användarna kommer att se. Om du har varit försiktig under hela utvecklingsprocessen, så bör denna iteration av din WordPress-webbplats att vara helt buggfri och ge en felfri användarupplevelse.

Det är värt att notera att iscensättningsmiljöer oftast inte är avsedda att nås av allmänheten eller av sökmotorer som Google. Om du använder din iscensättningswebbplats korrekt så ska besökare på din riktiga blogg aldrig behöva ta itu med några problem, som att din WordPress-webbplats till exempel slutar fungera helt på grund av ändringar i dess kod.

Vid det här laget så vet du hur en iscensättningsmiljö passar in i webbutvecklingsprocessen. Men du kanske fortfarande undrar om det kan vara lämpligt att använda en iscensättningsmiljö för dina behov. Låt oss gå igenom för- och nackdelarna för att hjälpa dig fatta ett välgrundat beslut.

Iscensättningsmiljö vs. Testmiljö

Både iscensättningsmiljöer och testmiljöer innebär att du sätter din webbplats på prov. Skillnaden mellan de två kommer utifrån vad som testas och i vilken grad.

I en iscensättningsmiljö så kommer din webbplats att finnas i sin sista, mest aktuella form. Allt ska vara uppdaterat; den enda faktorn som bör skilja din iscensättningsmiljö från din riktiga blogg är funktionen/funktionerna som du testar.

Så, vad används iscensättning till? Iscensättning kommer vanligtvis i slutet av webbutvecklingsprocessen, och dess mål är att testa webbplatsen som helhet innan ändringar publiceras för dina besökare.

En testmiljö är till för att experimentera med mindre, specifika förändringar. Eftersom du bara testar en del av koden så behöver du inte ha alla aspekter av webbplatsen i färdigt skick. I allmänhet så kommer testning före iscensättning – testmiljön är en plats där du snabbt kan kontrollera subtila förändringar efterhand.

Fördelarna med att använda en iscensättningsmiljö

Det krävs inte mycket för att sälja in fördelarna med en iscensättningsmiljö:

• De gör det möjligt för dig att producera bättre webbplatser.
• De ger dig en möjlighet att hitta fel och buggar utan att utsätta din webbplats för risk.
• De är vanligtvis enkla att skapa.
• De kan köras lokalt eller online (beroende på dina preferenser).

Med det sagt så finns det dock några nackdelar att överväga också.

Nackdelarna med en iscensättningsmiljö

De största nackdelarna med att använda en iscensättningsmiljö är:

• Det tar längre tid att uppdatera din webbplats (eftersom du måste testa ändringarna först).
• Webbhotell tar ofta extra betalt för en iscensättningsmiljö (även om du alltid kan ha en lokalt).
• Iscensättningsmiljöer kanske inte är exakta repliker av en live-webbplats (caching är vanligtvis inte aktiverat på en iscensättningsmiljö, till exempel).

Lyckligtvis så finns det några sätt att lindra dessa potentiella problem.

Vem behöver en iscensättningsmiljö?

Egentligen så behöver alla som driver en webbplats en iscensättningsmiljö för tester. Men om vi är praktiska så bör iscensättningsmiljöer åtminstone användas av alla som driver en betydande verksamhet – inklusive företag, e-handlare och influencers. För influencers, som ofta hanterar stora följarskaror och publicerar innehåll med hög frekvens, är det extra viktigt att ha en säker miljö för att testa nya funktioner, uppdateringar och designändringar innan de går live. Detta säkerställer att webbplatsen fungerar smidigt och ger besökarna den bästa upplevelsen.

Om du känner dig bekväm med vetskapen om att en av dina uppdateringar kan orsaka problem på din webbplats och ändra dess funktionalitet, eller göra den helt oanvändbar medan du fixar den, så behöver du förmodligen inte en iscensättningsmiljö.

Men om din webbplats genererar inkomster (direkt eller indirekt), tillhandahåller någon typ av tjänst eller har användare som är beroende av den, då är det definitivt ett smart drag att skapa en iscensättningsmiljö. Det finns till och med olika tillvägagångssätt tillgängliga beroende på dina preferenser, som vi kommer att diskutera nedan.

Hur man skapar en iscensättningsmiljö för WordPress

Det finns tre huvudsakliga sätt att skapa iscensättningsmiljöer för WordPress. Det första är att skapa en iscensättningsmiljö med din WordPress-värd. Det andra alternativet är att använda en WordPress-plugin. Slutligen kan du också sätta upp en ”lokal” installation av din webbplatsplattform – helt separat från din webbplats – där du kan testa vilka ändringar du vill.

I följande avsnitt så tar vi en titt på alla tre alternativen. Dessutom kommer vi att peka dig mot några resurser som hjälper dig att komma igång!

Alternativ 1: Skapa en iscensättningsmiljö via din WordPress-värd (webbhotell).

Inte alla webbhotell erbjuder iscensättningsmiljöer som en del av sin värdplan. I så fall kan du fortfarande skapa en iscensättningsmiljö, men du kommer då förmodligen att behöva betala extra för den.

Alternativ 2: Använda en WordPress Plugin för att skapa din iscensättningsmiljö.

Om det inte är ett alternativ att sätta upp en iscensättningsmiljö på ditt webbhotell, så kan du använda en plugin för det:

Denna plugin gör i huvudsak en klon av din befintliga webbplats, inklusive alla dess filer och databasen. När den väl har klonats så kan du komma åt iscensättningsmiljön med hjälp av en distinkt webbadress och experimentera så mycket du vill utan att påverka din sajt som ligger live.

När du har installerat och aktiverat plugginen så kan du välja ”Starta kloning” och det kommer att skanna din webbplats efter all relevant information. Därefter så kan du bestämma om du vill kopiera över alla dina databastabeller och filer, eller bara specifika.

När du har gjort dina val så klickar du på ”Starta kloning” igen. Du får en realtidsavläsning av kloningsprocessen när den äger rum. Hur lång tid det tar att klona din webbplats beror på den totala storleken, men när det är klart är du redo att använda din nya iscensättningsmiljö.

Alternativ 3: Konfigurera en lokal installation.

Båda de tidigare metoderna involverar att sätta upp iscensättningsmiljöer online. De kan vara mycket flexibla och göra det möjligt för flera personer att enkelt arbeta med dem. Du kan dock också skapa en lokal, iscensättningsmiljö, som endast de som har tillgång till din dator kommer att kunna använda.

Det finns flera sätt att skapa lokala WordPress-webbplatser. Ett av de mest populära alternativen är att använda ett verktyg som ”Local”.

Detta är en gratis applikation som gör din dator till en enkel värdmiljö. När du har laddat ner programvaran så kommer du att guidas genom stegen som behövs för att konfigurera din lokala utvecklingswebbplats, med början med dess namn.

När du har angett ett namn för din webbplats så måste du välja ett användarnamn och lösenord för ditt konto. Sedan hanterar programvaran resten av processen. Du kommer att kunna komma åt din webbplats och din WordPress-instrumentpanel från det lokala gränssnittet så snart installationsprocessen är klar.

Ska du skapa en iscensättningsmiljö manuellt?

Att manuellt skapa en iscensättningsmiljö är inte särskilt svårt, men det kan ställa till problem, särskilt för en nybörjare av WordPress.

Att skapa en iscensättningsmiljö på det här sättet innebär flera steg – att skapa en underdomän och ett FTP-konto, importera din databas och dölja din iscensättningsmiljö (eftersom den tekniskt sett fortfarande är aktiv). Ett misstag i något av dessa steg kan innebära att opublicerade funktioner blir tillgängliga för allmänheten. Det är också svårare att implementera ändringarna du har gjort på din manuella iscensättningsmiljö, eftersom ändringar kan gå vilse under övergången.

Kort sagt, du bör bara skapa din iscensättningsmiljö manuellt om du är säker på dina förmågor. Annars är det bäst att arbeta med proffs. Oavsett vilken rutt du tar, så se till att spara en ny säkerhetskopia av din webbplats innan du gör några ändringar.

Så här distribuerar du ändringar på din livewebbplats

Oavsett vilken metod du använder för att skapa din iscensättningsmiljö så kan det vara svårt att flytta över ändringarna du gör på den till din livewebbplats. Lyckligtvis så har de flesta av alternativen vi listade ovan en inbyggd funktionalitet som hjälper dig att navigera under det här steget.

Om du använder en iscensättningsmiljö som tillhandahålls av ditt webbhotell så bör det vara ganska så enkelt att föra över ändringarna till din livesajt.

Om du använder en plugin för din iscensättningsmiljö så måste du kolla in premiumuppgraderingen om du vill aktivera uppdateringar till din livesajt.

När du har uppgraderat plugin-programmet så måste du skapa säkerhetskopior av både din live- och iscensättningsmiljö. Sedan kan du använda plugginens gränssnitt för att välja den data du vill skicka till din live-webbplats.

Lokala miljöer erbjuder ofta ”push to live”-alternativ också. Med Local så kan du använda Connect-funktionen:

Detta gör att du kan använda dina inloggningsuppgifter för ditt konto för att ansluta Local till din webbplats webbhotell om du använder WP Engine eller Flywheel. När du har slutfört det steget så kan du använda Connect-ikonen för att skicka och hämta uppdateringar mellan din webbplats och din lokala miljö efter behov.

Att skapa en iscensättningsmiljö för att göra ändringar på din webbplats på ett säkert sätt behöver inte vara så svårt.